Nyhetsbrev


amber
Amber Schosso
är management- och organisationskonsult, en s k trouble shooter. Hon arbetar med att analysera problem och att finna lösningar i företag och organisationer – sedan 2000 i Ångermanland.

Tack vare att Amber Schosso är född, uppväxt och utbildad i Tyskland, har hon ett unikt utifrånperspektiv. Schossos analys är hård och glasklar: Företagen i Ångermanland har stora möjligheter, men de tar inte vara på dem.

Vilka problem Amber ser och vad som kan och bör göras åt dem delar hon med sig av i en serie om tre ”diagnoser”,
varav detta är den första.

 

På ytan är alla överens om att man behöver ändra något. Men när det gäller konkreta åtgärder så är frågan vem som ska göra det.”

banner

DIAGNOS Ångermanland

AVSNITT 1

I Sollefteås företag finns både problemen och möjligheterna

När jag kom till Sverige för 14 år sedan trodde jag att det var ett land präglat av nytänkande och öppenhet. Så är det på sina håll, men när det gäller Västernorrlands näringsliv har jag till min förvåning tvingats inse att verkligheten inte motsvarar mina förväntningar.

Vi kan inte lösa ett problem
om vi tänker på det sätt
som orsakade problemet.

Albert Einstein

Länge låg Sollefteå sist bland Sveriges kommuner när det gäller företagsklimat. Nu har man äntligen lyckats klättra 45 platser, men ligger fortfarande som nummer 245 bland landets 290 kommuner. Många förleds nog att tro att det då är kommunen som ska se till att den positiva utvecklingen fortsätter.

Sollefteå kan faktiskt bli en av Sveriges högst rankade kommuner när det gäller näringslivsklimat, men det hänger inte på kommunen utan på företagarna, och där krävs det radikala förändringar. Det som saknas är – med några få undantag – kompetensutveckling, nytänkande och entreprenörskap.
 
Företagen i den här regionen har i stor utsträckning fastnat i en position som ordermottagare. Man sitter still och väntar på att kunderna ska komma, som dom alltid har gjort. De flesta företag har inga planer för marknadsföring eller produktutveckling, och det beror på att man inte har några planer över huvud taget.

Hur har man hamnat i detta läge?
 
Det som varit speciellt för den här landsändan är stora, dramatiska omvärldsförändringar. Från slutet på 1800-talet var den här delen av Sverige starkt beroende av offentliga arbetsgivare – försvaret, järnvägen, landstinget och Posten – och några få storföretag. Det har, precis som på många bruksorter, hämmat nyföretagande och entreprenörskap. Till det kommer, att en stor del av de existerande småföretagen varit och är jordbruk, där man traditionellt strävat efter att vara självförsörjande – och där det alltså varit ovanligt eller rentav förkastligt att anlita hjälp utifrån.
 
I och med att staten lade ner nästan alla offentliga verksamheter hamnade regionen i en påtvingad strukturomvandling och närmast i ett chocktillstånd. ”Vadå, måste vi klara oss själva?” Och allt för länge har kraven på åtgärder då riktats mest mot samhället, mot stat och kommun.

Sollefteå har fortfarande en hög andel sysselsatta inom den offentliga sektorn – ungefär 45 procent jämfört med mindre än 30 procent för landet som helhet. Mellan 1996 och 2012 minskade antalet sysselsatta i Sollefteå kommun med 7,6 procent eller drygt 700 personer. De offentligt sysselsatta i Sollefteå kommer att fortsätta att minska, och när kommunen gjorde en handlingsplan i slutet av förra året konstaterade man att detta ännu inte kompenserats genom någon ökning i det privata näringslivet. Men kommunens mål är att den privata sysselsättningen ska öka med fem procent redan till nästa år, 2015.
 
På ytan är alla överens om att man behöver ändra något. Men när det gäller konkreta åtgärder så är frågan vem som ska göra det. Att omvärldsförändringar kräver förändringar inom företagen stöter på motstånd. Många gånger får man höra av väletablerade företagsledare: ”Jag har gjort detta arbete i 30 år! Jag behöver ingen utbildning/utveckling…”

Men om man fortsätter med samma arbetssätt som för 30 år sen, så får man också samma resultat som för 30 år sen, i bästa fall. Och det duger inte längre.

 
Det finns exempel på att det går att genomföra stora förändringar. För ungefär 30 år sedan satt skåningarna i ungefär samma situation som vi i Ångermanland gör idag. Inom bara ett par år hade man mist över 20 000 arbetstillfällen och Malmö kommun hade det största budgetunderskottet i svensk historia. Sedan dess har man lyckats utveckla Malmö från en industristad i dödsryckningarna till en levande, kunskapsintensiv och attraktiv metropol. Om de lyckats så kan vi också!
 
Hur det ska gå till handlar i stor utsträckning om kompetensutveckling och rekrytering. Om det handlar nästa avsnitt.

 

Copyright © 2014 Konsult 360 grader, All rights reserved.