Nyhetsbrev


amber
Amber Schosso
är management- och organisationskonsult, en s k trouble shooter. Hon arbetar med att analysera problem och att finna lösningar i företag och organisationer – sedan 2000 i Ångermanland.

Tack vare att Amber Schosso är född, uppväxt och utbildad i Tyskland, har hon ett unikt utifrånperspektiv. Schossos analys är hård och glasklar: Företagen i Ångermanland har stora möjligheter, men de tar inte vara på dem.

Vilka problem Amber ser och vad som kan och bör göras åt dem delar hon med sig av i en serie om tre ”diagnoser”,
varav detta är den andra.

 

”...men idag är förmågan att kunna tillgodogöra sig ny kunskap viktigare. Och, för företagaren, viljan till nytänkande, till förnyelse. Har man viljan och förmågan att lära sig nya saker?”

banner

DIAGNOS Ångermanland

AVSNITT 2

Så kan Sollefteås företag växa snabbare

Sollefteå kommun har som mål att sysselättningen i privat sektor ska öka med fem procent redan till nästa år. Hur ska företagen i kommunen fås att expandera?

Det paradoxala är, att trots den höga arbetslösheten så angav i företagsbarometern 2012 hela 41 procent av företagen i mellersta Norrland att dom tvingas tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft – en siffra betydligt högre än riksgenomsnittet. En förklaring är brist på arbetssökande med rätt kompetens. Utbildningsnivån i mellersta Norrland är låg - bara 19 procent har en högre utbildning, jämfört med 25 procent för riket.

Befolkningen i Västernorrlands län har bland den högsta medelåldern i landet och en stor del av arbetskraften lämnar nu arbetsmarknaden för pension. Fram till 2025 minskar arbetskraften i länet med omkring nio procent. I de tre minsta kommunerna, Sollefteå, Kramfors och Ånge, beräknas den arbetsföra befolkningen minska mest, säger Myndigheten för yrkeshögskolan i en utredning.

Allt fler företagare måste alltså snart klara också ett generationsskifte i företaget. En stor del av de små och medelstora bolagen drivs av fyrtiotalister, som inom en femårsperiod går i pension. Ungefär 60 procent av företagen kommer därför att under de närmaste åren genomföra någon form av ägarskifte.

När det gäller generationsskifte talar man mest om skifte av ledning eller ägande. Ungefär var tredje företagare tror att man får svårt att hitta någon som vill eller kan ta över. Men hur ser det ut med alla de andra som kommer att pensioneras bort de närmaste åren? Effekten av generationsskiftena kan bli kompetensbrist på alla nivåer, från ägare till personal på golvet.

Men generationsskiften är inte bara problem. De skapar också möjligheter, dels genom att företaget får utrymme för nyrekrytering, dels genom att en ny ledning ofta också har nya idéer. Och sett från det enskilda företagets synpunkt finns det lösningar på kompetensproblemen.

Många färdigheter krävs för att styra ett företag. Alla företagare har en hög yrkeskunskap för själva kärnverksamheten men där finns också några faser i företags utveckling som ställer speciella kompetenskrav. Det är dels starten, dels tillväxtperioder och, som just nu, perioder då verksamhetens förutsättningar ändras.

På några årtionden har takten av kunskapsutbyte ökad kraftig - från vart trettionde år i slutet av 1900-talet till vart sjunde år idag. Då krävs hela tiden en utveckling från grundkompetens till spetskompetens. Därmed blir också personliga egenskaper hos personalen egentligen viktigare än vilken utbildning man skaffade sig en gång i tiden.

Tidigare har man alltid bedömts efter sina betyg och sin kunskap, men idag är förmågan att kunna tillgodogöra sig ny kunskap viktigare. Och, för företagaren, viljan till nytänkande, till förnyelse. Har man viljan och förmågan att lära sig nya saker?

Är då vägen till framgång att företagaren och personalen går kurser? Visst, det är en väg, och i Sollefteå kommun finns ett rikt utbud av nyttiga kurser. Men det finns också andra sätt.

Företagaren, och särskilt småföretagaren, har ofta en konflikt mellan behovet av att fokusera på den professionella kärnan i verksamheten och de krav på ny kunskap och nya beteenden, som de snabba omvärldsförändringarna ställer. Då är den traditionella inställningen, att göra så mycket som möjligt själv, ett problem.

Att anlita en ekonom eller revisor ifrågasätter man sällan. Där har man insett att ”jag har inte den spetskompetensen”. Men varför är det så svårt på andra områden, t ex strategi, marknadsföring eller varumärkesfrågor? Att få in ny kunskap i företaget förutsätter ju närmast definitionsmässigt hjälp utifrån.

I Sollefteå kommun finns ungefär 1 000 företag. Tio av dem, alla småföretag (med kvinnliga chefer och ägare), har sedan några månader varit med i ett pilotprojekt för att se om de med måttliga konsultinsatser i form av ”en gemensam PR-avdelning” kan driva kostnadseffektiv marknadsföring.

Resultatet är bland annat att dessa tio små företag under projektets fem månader fått ungefär lika mycket positiv exponering på redaktionellt utrymme i lokala, regionala och rikstäckande medier som de andra 1 000 Sollefteåföretagen tillsammans. Flera av företagen har fått positiva ekonomiska eller andra effekter och man anser överlag att man lärt sig sådant som man har nytta av för framtiden.

Att anlita konsulter är alltså en metod för att snabbt få in nya kunskaper i företaget, och eftersom jag är konsult misstänker naturligtvis läsaren genast, att detta är min huvudpoäng. Men pilotprojektet har också haft en annan effekt:

Genom att satsa på marknadsföring, genom att ”sticka ut”, har flera av företagen kunnat rekrytera just den personal man behöver. Marknadsföring, exponering, att ”ta för sig”, strider mot kulturen i den här regionen, men den som vågar göra det har just därför desto större möjligheter att dra till sig inte bara nya kunder utan också de medarbetare som behövs för förändring, förbättring och expansion.

Den heta viljan att göra något nytt och bättre, entreprenörskapets kärna, löser i sig många av de problem som den passive företagaren, ”ordermottagaren”, inte kan hantera.

 

Copyright © 2014 Konsult 360 grader, All rights reserved.