Nyhetsbrev


amber
Amber Schosso
är management- och organisationskonsult, en s k trouble shooter. Hon arbetar med att analysera problem och att finna lösningar i företag och organisationer – sedan 2000 i Ångermanland.

Tack vare att Amber Schosso är född, uppväxt och utbildad i Tyskland, har hon ett unikt utifrånperspektiv. Schossos analys är hård och glasklar: Företagen i Ångermanland har stora möjligheter, men de tar inte vara på dem.

Vilka problem Amber ser och vad som kan och bör göras åt dem delar hon med sig av i en serie om tre ”diagnoser”,
varav detta är den sista.

 

”Förändring är inte lika med att kasta allt över bord, utan att man utgår ifrån det man har, men på ett nytt sätt. Då kan ofta problem vändas till möjligheter:”

banner

DIAGNOS Ångermanland

AVSNITT 3

Jantelagen viktigt hinder för norrländska företag

I Ångermanland finns traditionellt, av historiska skäl, hinder för en positiv utveckling som närmast är psykologiska. Ett av dem är Jantelagen. Alltså, motsatsen till vad som krävs för att satsa på marknadsföring och positionering.

Jante, denna mytiska figur, drev inga företag.

En del av det som är speciellt för den här landsändans näringsliv går att belägga med statistik: låg sysselsättningsgrad, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och rekryteringsproblem, problematisk åldersstruktur, få företag som inriktar sig på andra marknader än den lokala o s v. De psykologiska faktorerna är svårare att belysa med siffror.

Men Jantelagen finns här: ”Du ska inte förhäva dig. Du ska inte tro att du är något. Gör som alla andra.” Allt detta, som hindrar offensiv marknadsföring, djärv produktutveckling och originella idéer existerar, inte överallt, men alltför ofta. Man ska vara försiktig med att dra generella slutsatser av personliga erfarenheter, men hur många företagare i t ex Gnosjö skulle ge de svar jag fått när jag själv, eller via en annan konsult, har intervjuat ett antal personer i Sollefteå-företag?

  • ”Man ska inte sticka ut” – det är en grundinställning vi mött på flera håll.
  • ”Det är inte populärt att lyckas”, säger en företagare som gjort det.
  • En annonsförsäljare berättar, att företagare här sällan annonserar därför att det ingår i marknadsplanen – någon sådan har man nämligen inte. Anledningen är bara att annonsförsäljaren råkar dyka upp.
  • Nya idéer för marknadsföring möts ofta med att ”det är säkrare att göra som vi gjorde förra året” – även om resultatet då i stort sett uteblev.
  • Företagare kritiserar ofta lokaltidningen: ”Varför skriver ni aldrig om oss?” Förklaringen – att företagarna själva sällan hör av sig för att berätta om något nytt – är inte självklar

Man kan diskutera vad som är hönan och vad som är ägget, men det här hänger ihop med att majoriteten av företagen i Sollefteå kommun enbart arbetar på den lokala marknaden. Men jag har också kommit i kontakt med ett antal företag som ändå visat, att det med entreprenöranda går att utveckla företag och bryta ny mark även om man ligger i Sollefteå.

 

Några exempel:

  • Farm Backsjön, mitt ute i skogen, har med framgång startat Sveriges enda och världens nordligaste odling av tulpanlökar, och det ser ut som om man håller på att introducera en ny gröda för storskalig odling i Ångermanland. Något som alla förståsigpåare trodde var alldeles omöjligt, men som hittills visar uppseendeväckande positiva resultat.
  • Hippocania drivs också av en riktig entreprenör, Kristina Girhagen, och hon vill bygga vidare på en helt annan typ av naturlig förutsättning, ett rykte och en tradition som grundlades under Sollefteås tid som militärstad: Hon investerar i nya anläggningar för hundar och hästar – tävlings- och träningshallar – och vill återupprätta Sollefteås rykte som Sveriges främsta hundstad. Hon har till och med varit företagsam nog att lägga beslag på domännamnet ”sollefteahundskola”.
  • arifiQ är ett än så länge litet företag, som uppstått I en lyckad generationsväxling i familjeföretaget Sollefteå Tryckeri. arifiQ har utvecklat ett digitalt verktyg för prissättning och produktionsplanering i den grafiska branschen. Det är en unik produkt, den potentiella marknaden är stor och internationell, och man har just inlett ett lovande samarbete med en multinationell storkoncern. Det är ett inkubationsföretag vid Mittuniversitetet i Östersund, Mid Sweden Science Park. Där finns en kreativ miljö för start up-bolag som saknas på närmare håll; något att tänka på för Sollefteå. arifiQ har inte haft några problem att rekrytera kvalificerad personal. Det anses annars vara ett generellt problem i Sollefteå.
  • Gålsjö Bruk, som inte ens har någon by i närheten, har arbetat konsekvent och långsiktigt för att ”sticka ut” som en restaurang av högsta klass. Nu är man etablerad som Norrlands kanske främsta gourmetkrog. Alla de senaste åtta årens vinnare av kock-SM har gästspelat på Gålsjö – en kombination av produktutveckling, marknadsföring och positionering.

Det här är företagare, som lever långt från Jantelagens och lokala traditioners begränsningar.

Kommunens naturliga roll är att skapa förutsättningar för företagsamhet genom att konsekvent fokusera på de styrkor, tillgångar och möjligheter som redan finns och identifiera vad som fungerar bra för att nå önskvärda mål. Det är vad rankingen av företagsklimat försöker mäta, men det viktigaste är naturligtvis inte placeringen på en sådan lista utan den faktiska utvecklingen av företagsamhet, sysselsättning och ekonomi.

Det finns tecken som tyder på att den negativa utvecklingen är bruten. Kommunen är kanske, trots att långt ifrån alla problem är lösta, ändå på rätt väg.
Man fokuserar bland annat på mötesplatser, kommunikation och kompetensförsörjning. Man bygger ett stadsnät, ett fiberoptiskt nät, som blir en strategiskt viktig del av infrastrukturen, och eliminerar mycket av nackdelen med de stora avstånden och de rätt dåliga fysiska kommunikationerna till större marknader.

Skillnaden på kommunerna i Västernorrland och de kommuner som toppar listan över näringslivsklimat är ofta den, att de som toppar listan har ett mer proaktivt näringsliv, som tillsammans med det offentliga tar ett ansvar för regionens utveckling.

Här i Västernorrland får vi en hel del offentliga medel för att utveckla såväl regionen som de enskilda företagen. Frågan vi behöver ställa oss är kanske: Vad hjälper dessa resurser och erbjudanden om man som företagsledare inte ser sitt eget behov av förändring och förbättring? En av de saker kommunen borde satsa mycket mer på är opinionsbildning i de här frågorna, riktad mot företagare, potentiella företagare och ungdomar.

Människan är av naturen rädd för förändringar. Trygghet är ett av våra grundläggande behov. Men i tider av förändring måste vi lära oss förstå att tryggheten ligger i att själv kunna förändra och förändras. Det betyder att man måste kliva ur sin trygghetszon och våga någonting helt nytt.

Vi har inte råd att slösa bort våra existerande kunskaper och kompetenser. Förändring är inte lika med att kasta allt över bord, utan att man utgår ifrån det man har, men på ett nytt sätt. Då kan ofta problem vändas till möjligheter:

  • Många företag står inför generationsskiften. Utnyttja det både för att släppa in nästa generation och för att ompröva verksamheten.
  • Åldersstrukturen, med allt fler äldre och brist på yngre människor kan kompenseras eller t o m vändas till en fördel. Hjärnforskningen har visat att unga har lättare att ta till sig detaljkunskaper av olika slag – men att äldre istället lättare upptäcker sammanhang och utvecklar en annan typ av kreativitet genom att kombinera sina, i jämförelse med yngre, större erfarenheter från olika områden. Dagens gamla har dessutom en helt annan arbetsförmåga än tidigare generationer.
  • Utbildningsnivån är lägre här än i landet som helhet. Men det betyder inte att det saknas kunskaper. Inga människor vet mer om förutsättningarna i den här regionen än de som bor här. Utnyttja den kunskapen.
  • Man måste inte kunna allt själv. En inställning här, som är minst lika vanlig som Jantelagen, är att det är viktigt att samarbeta. Gör det. Ta in hjälp utifrån i en eller annan form, det kan motverka den hemmablindhet som ofta drabbar den som håller på länge med samma sak.
  • Utnyttja det som skiljer Västernorrland från andra regioner, t ex de vackra vyerna och den orörda naturen. Kommunernas satsningar på besöksnäringen ger en bas som fler företag kan bygga vidare på.
  • Lämna trygghetszonen genom att också våga sticka ut. Sök inte bara nya idéer utan satsa också på dem genom marknadsföring och public relations, PR. Utnyttjar man de nya tekniska möjligheterna till att kommunicera kan man också göra en poäng av att man gör det från en del av landet eller världen, som mottagarna ser som exotisk.
  • Om du som är företagare inte hittar något i din verksamhet, som fungerar som råvara för marknadsföring är du kanske ett offer för Jantelagen. Ta då hjälp av någon som kan marknadsföring.
  • Om varken du själv eller din rådgivare hittar något – ta dig en allvarlig funderare på om du inte borde göra något åt själva verksamheten. Utgå från kunderna: Vad har dom för behov eller problem? Hur ska du kunna fylla behoven eller lösa problemen på ett bättre sätt än andra. Och sedan – hur ska jag komma ut och informera om det?

Vi ändrar våra attityder när vi prövar nya beteenden och det visar sig vara framgångsrikt och belönande.

 

Copyright © 2014 Konsult 360 grader, All rights reserved.